Finale

Oj, vad tiden gick fort! Sitter på bussen någon timma utanför Stockholm och konstaterar att en månad är väldigt kort tid. En månad är dock tillräckligt lång för att börja trivas bra i Stockholm, skaffa nya vänner, producera trendmaterial, bli kompis med den andra praktikanten, få bättre självkänsla, komma på att jag vill söka till FIT i New York och för att komma till insikten att jag kan saker.

Min handledare hade ordnat avskedsfika för mig efter lunch. Han hade köpt Tofu-glass och jordgubbar. De andra på kontoret hade hjälp honom att hålla mig undan medan han förberedde allt och dukade. Sen blev det ett litet tal som avslutades med att jag fick en liten skoguide och mitt intyg. Det var en fantastisk känsla att sitta där med alla på kontoret och höra när alla önskade mig lycka till och sa att jag "måste komma till Stockholm och fika med dem". Jag lämnade kontoret så fort jag bara kunde så att jag inte skulle börja gråta. Jag hatar avsked.

"Vad ska du göra vidare, då?". Jo, nu ska jag först och främst tillbaka till Göteborg. Där ska jag krama och pussa på min pojkvän, träffa mina vackra vänner och tvätta mina kläder. Sen ska jag njuta. Njuta av att jag för en gång skull i mitt liv faktiskt är nöjd med något jag gjort och åstadkommit helt på egen hand.

Tack för att du har läst min blogg. Nu är var det slut för den här gången. XOXO

Hemma, fast ändå borta

Dior Homme´s förre chefsdesigner Hedi Slimanes senaste foton

Hej och hå! Imorgon är det sista dagen med kämp och slit. Ack, så sorgligt. Känns inte alls bra att jag inte kommer få åka linje 18 mot Alvik kl 08.39 varje morgon. Känns inte alls bra att inte få gå av på Rådmansgatan och spatsera Sveavägen och Tegnérgatan upp. Jag vill fortsätta slå portkoden i uppgången 81a på Drottninggatan, stiga in i hissen och åka upp till våning 3. Jag vill fortsätta gå in genom dörren och vara en liten solstråle som glatt ropar "Godmorgon!" till alla på kontoret. Sen vill jag även fortsätta att varje dag gå in i köket, ta en kopp och trycka på svart-kaffe-knappen och sen på espresso-knappen för att sedan avnjuta dagens bästa stund. Jag älskar mitt skrivbord, jag älskar min dator och jag älskar mina arbetsuppgifter. Framförallt älskar jag människorna. Jag lämnar vad som för första gången känts som hemma när jag varit borta för att åka hem.

Nameless Shameless Woman och oblater

300 nattvardsoblater. Direktbeställda från Ersta Diakonis Bageri. Jag la en och en i små platsfickor. Det tog hela förmiddagen. Lärde mig tre saker: det finns oblatbagerier i Sverige, oblater går lätt sönder och deras hållbarhetstid är obegränsad (enligt förpackningen). Oblaterna klistrades sedan in i inspirationsguiderna under temat "Sacred".

Letade sedan bilder till inredningsguiden. Ett tema ska vara präglat av 50-tal och milkshakes. Hittade några kul reklamannonser i en bok. Båda från 50-talet.

Leopard!

Björkar överallt. Dessa onda träd. Sprutor, tabletter, kortisonnässpray. Ingenting hjälper. Björkarnas avkommor tränger in i min kropp...

Dagens höjdpunkt var att få se herrguiden jag jobbat med i tryck. Tygvalen och plaggskisserna såg faktiskt riktigt bra ut. Blev lite stolt. Mindre stolt blev jag då L, VD på moderådet, gav sitt utlåtande över färgkartan min handledare och jag jobbat med. "Det ser skitigt ut, alltså, riktigt skitigt. På ett dåligt sätt. Börja om. Jag vill inte se dessa färger nån mer gång. Bort med allt. Skit!"

På vägen hem hittade jag äntligen en klänning/t-shirt som jag letat efter sen jag sett den på nätet. Visste inte vem som stod bakom den. Blev glatt överraskad när det var H&M och var tvung3en att köpa den. Jag menar, vem behöver inte lite leopard-fägring i dessa tider?

Dagen efter kaoset

Skyltning hos Filippa K

Festen höll på tills halv sju i morse. Jag gick och la mig kl ett. Ingen direkt hänsyn visades. Jag försökte få ut folk och få dem att sluta röka där jag låg och sov. Folk kom och gick hela natten. Spelade gitarr och hade djupa snack. Jag hade ont i tummen och mådde illa. Allt snurrade omkring mig på grund av smärtan.

Flydde lägenheten och tusen tomma ölburkar och fimpar. Promenerade i stan. Köpte glass och försökte tänka på något annat än tummen. Jag längtar hem till J nu. Inte för att det är dåligt här på något sätt, men för att jag vill kramas.

Vårduvor i Göteborg

Aj i tummen

Träffade F vid Medis. Vi började leta efter en plats i solen och kaffe. Kanske den bästa kombinationen av livets goda som finns. Det blev South of Folkungagatan café. En chokladboll var och mysigt samtal.

Promenerade Götgatan fram. Stack in huvudet i lite butiker. Träffade en gammal klasskompis från gymnasiet.

Kom hem. Hackade lök. Hackade av toppen på tummen. AJ!! Blev alldeles snurrig i huvudet. Satte mig på toalettlocket och höll handen över handfatet. När jag såg världen någorlunda klart igen upptäckte jag att det var blod på golvet i hela lägenheten. Fortsatte sen att laga mat. Kastade ner löken i stekpannan. Blodet trängde igenom bomullsförbandet hela tiden. När jag hällde grädde i stekpannan insåg jag att resten av min tumme åkt ner med löken. Äckligt. Slängdde bort all löksås. Middagen blev torra quornbiffar med torr potatis. Började må illa och blodet fortsatte rinna.

Åkte in till skrapan där F bor. Blev bjuden på middag av honom och hans flickvän. Supertrevligt. Vi pratade om livet, döden, förhållanden och New York. Helt enkelt livets stora frågor.

Nu ska jag sova. Det är fest i lägenheten. Mår fortfarande illa. Blodet fortsätter rinna. Tummen gör ont.

Spy Bar och jobb

L´s lägenhet

Hemma hos L på Skanstull. Världens grymmaste lägenhet. Gick dit efter Sushi och Little Persia. Köpte godis och cola på vägen. Med fin utsikt och helt underbara tapeter bodde han. Vi gick vidare till Kelly´s. Sen tog vi tuben till Spy Bar. Hade fixat lista, trodde jag var cool, men visade sig att vi kom innan det ens var någon kö och innan de tog inträde. Kände mig inte lika hip och stekig längre. Det var trevligt, men var supertrött som vanligt. Kom i säng kl. 02.


Upp halv åtta i morse. Praktik till 18. Jag vart helt slut vid femtiden och ville verkligen hem och börja fira helg, men icke! Sen frågade de om jag kunde komma in imorn och klippa tyg för 80 spänn i timmen... Men jag är ju helt slutkörd!!! Tror jag skiter i det, jag menar 80 kronor i timmen på en lördag, ingen bra deal. Sista veckan kommer snart och knackar på dörren, jag vill inte lämna moderådet. Dagen idag bestod av att sätta ihop färgkartan för inredningsguiden h/v -10. Det var kul, men koncentrationskrävande. Namedroppade lite, F blev impad. Sen började vi bråka över en vinröd färg som jag absolut tyckte var för lila och inte passade in. Drog sen en vits och så blev allt bra.

Kollade in lite kläder på väg hem, men började skaka och må illa inne på Åhléns. Somnade på tuben vid Gullmarsplan. Åkte för långt. Skulle sen steka pannkakor. Alla blev brända. När jag skulle mosa min banan för att hå på tappade jag hela bananen på golvet och det fastnade tusen svart hårstrån på den. Äckligt.

Café Opera

Vår vid Adolf Fredrikskyrkan

Mona Johansson och Teresia, chefredaktör och modeassiste på Damernas Värld

Mina fötter är som bowlingklot. Har stått upp i högklackat sen många timmar tillbaka. På Café Opera. Releasefest för Skobranchrådet nya press-showroom. Jag var där som värdinna. Alla journalister, redaktörer och stylister som är värda att nämna var där. Minglandes tog jag mig igenom det stora sällskapet. Pratade med dem om höstkollektioner, deras utbildning, min utbildning och vad jag ska göra näst. Mitt mål med kvällen var nätverkande och research. Nätverkandet gick bra, men researchresultatet var desto mer svårsmält och stressande. Ville ta reda på vilken väg som är rätt att gå när man vill jobba inom modebranchen. Svaren blev enhälliga: FIT (Fashion Institute of Technology) i NYC eller Central Saint Martins i London.

Pratade en hel del med Mona Johansson, chefredaktör på Damernas Värld. Blev sugen på att göra min slutpraktik där. Mona var uppmuntrande och trevlig. Jag föll verkligen för hennes charm. Hon pushade för att jag borde söka på någonn av de ovan nämnda skolorna, antingen läsa marknadsföring, projektledning eller kommunikation med modeinriktning. Då kan man göra vad man vill sen. Lät lockande. Jag ska maila henne och fråga om eventuell praktik.

På väg till Café Opera såg jag de nya reklamtavlorna med nästa års majblomma! Fem av mina förslag. Det som är kul med reklamtavlorna är att man kan trycka på respektive blomma för att lägga en röst. Tyckte de var grymt snygga, om jag får lov att säga det själv!

Fashionation

Nya skor! Wiii!!! Inte de jag har spanat in de senaste dagarna, utan ett par som jag såg på vägen hem. Jag gick förbi skyltfönstret och kroppen bara låste sig. Jag kom ingenstans, bara in i butiken. När jag gick ut därifrån hade jag en påse i handen. Upptäckte att skorna var från Björn Borg. Hela världen upp-och-ner! Sen när gör de snygga skor? Sen när köpte jag ett par Björn Borg skor? Jo, mina vänner, sen idag.

Promenerade förbi Hötorget där de hängt upp massa majblommor i alla träd. Det såg fantastiskt vackert ut. Sen slog det mig; nästa år kommer min färgsättning att hänga där. Hur coolt är inte det?!

Praktiserade över idag igen. F behövde hjälp att färdiställa alla skisser. Jag stannade med nöje, tycker det är så grymt kul. När jag uttryckte min glädje över färgläggning av skisser och sedan sa att jag gärna stryker alla tyger när jag är klar sa Fredrik att jag " framstår konstigare och konstigare för varje dag". Sen skrattade vi rått tillsammans. Han är så underbar. Han har utbildat sig på Beckmans, Central Saint Martins och Sorbonne. I Paris var han assistent åt två designers och läste franska. Blev sugen på att gå samma väg, men jag vill ju inte bli designer. Eller?

Nedan ser ni säljbrevet som jag skrev och layoutade i förra veckan.

Har du tråkigt?

Utsikt från köksfönstret hos I och L

F har frågat mig det hela dagen. "Har du tråkigt?" eller "du har väl inte tråkigt?". Svaret ligger så långt ifrån. Jag trivs så bra. Bokade hemresa igår. Åker med Bus4You på Valborgsmässoafton. Just nu känns det som att jag bara vill stanna längre.

Blev tillfrågad idag om jag vill vara med och representera moderådet på Skobranchrådets show room-releas på Café Opera på onsdag. Sånt tackar man ju inte nej till. Som tack för att jag ställer upp hoppas jag på att få låna ett par skor som jag kollat in på kontoret. En win-win situation!

Som vanligt är jag så trött att jag inte riktigt orkar hålla ögonen öppna. Imorgon blir sista dagen med plaggskisser. Undrar vad som kommer sen...

Söndag

Ibland är man så trött att ingenting kan få en att piggna till. Ögonen orkar inte hålla sig öppna, kroppen känns tung som en tunna mjöd. Mina sambos och J kollade teve och drack öl, jag sov i fosterställning. Klockan var tio och det var lördag kväll. På sistone har det ofta varit så. Jag försöker hålla mig vaken till den punkt då jag somnar sittandes i soffan. Då säger jag lite försiktigt till och sambosarna får bege sig in till sovrummet. Lite dåligt samvete har jag för att jag är ett så tråkigt sällskap på kvällarna. Det är bara det att det är så mycket nytt och så högt tempo att jag blir alldeles slutkörd. Förra veckan var jag på kontoret från 9 till 6 halv 7 på kvällen. Det är superkul och jag älskar varenda sekund, men det tar på krafterna.

I morse vaknade jag tidigt och kröp ner på madrassen och under täcket där J låg och sov. Solen sken in på oss och jag somnade in igen. Vid lunchtid begav vi oss till Vasastan för att träffa Js mamma och äta amerikansk Brunch på Sirap, ett schysst ställe på Surbrunnsgatan. De åt bacon, äggröra, prinskorv och amerikanska blåbärspannkakor med en sjö av lönnsirap runt. Jag nöjde mig med en kaffe. Vi promenerade mot Odenplan och sen till Vasaparken där vi satte oss på konditori Ritorno. Stället andades anekdoter från en svunnen tid. Dit kommer jag gå igen. Sätta mig med en bok och njuta av den sunkiga atmosfären.


J åkte sedan hem till Göteborg. Jag grät lite i smyg när vi sagt hejdå på T-centralen. Avsked är det värsta jag. Skingrade tankarna med hjälp av dammsugning och fokusera på längtan till imorgon. Vill inte att praktiken ska ta slut.

Fredag kväll

Efter jobbet mötte J mig i trappuppgången på Drottninggatan 81A. Han hade köpt en biljett på Tradera natten innan. Jag blev så glad. Vi åkte med hans packning till Sandsborg för att sen återvända in till stan. Eller rättare sagt in till Stureplan och Sturegallerian. Där skulle L och D spela skivor, vi blev lovade billig öl. Det var supertrevligt. Strösta delen av tiden stod jag och stirrade på Östermalmsmänniskorna och deras arbetsoutfits. Kostymer, höga klackar, urringningar och alldeles för mycket vax i håret. Vi träffade mycket trevliga vänner till D och L. De tog med oss på hemmafest. Därifrån åkte vi i veteranbil in till Riche. Det var fint.

Trötter

Så trött, så trött... Det har varit en intensiv dag. Färglägga, skugga, skanna tyg, färglägga, skugga. Däremellan gick jag in i Skorbranchrådets kontor. De har säsongens skor, väskor och solglasögon. Överallt. Från golv till tak. It´s heaven on earth. De har vant sig nu vid att jag kommer in dit på min lunch och när jag behöver "sträcka på benen". De har sagt att jag får prova hur många skor jag vill, när jag vill. Det gör jag. Alla är i storlek 39 eller 40. Perfekt. Det är som att de bara väntar på mig. Missförstå ej. Jag jobbar som en liten gris, så min sko-raster är väl förtjänta.

Plaggskisserna jag har jobbat med idag har varit till herrguidens tema "Hybrid". Vissa plagg blev ganska schyssta, men det inget som egentligen tilltalar mig. Jag menar, vem vill ha en stickad tröja i åskblått med läder-front? Eller en byxa i mörk denim med halva låret i satin... Det är hur som helst väldigt kul. Jag har lärt mig så himla mycket. Trots att jag nu är så utsliten att jag knappt orkar skriva, längtar jag till morgondagen. Vill veta vad F tycker om skisserna jag färdigställt, vill veta vad jag kan göra bättre. Jag var kvar på kontoret till 18.30 idag, kunde inte slita mig innan jag var klar med temat.

Direkt efter jag gått från kontoret tog jag bussen till Djurgården och spenderade kvällen på Liljevalchs där det var förhandsvisning på Jan Håfströms utställning "Mörkrets hjärta". Bilden ni ser nedan är på Jan och en av de fyra personerna som gjorde en performance vid invigningstalet. Det bjöds på vitt vin och wraps. Verken var jättebra. Det var som att gå in i en annan värld, fylld av seriefigurer, Andra Världskriget och Afrikansk miljö.

Myspys på Rådet

Blått, rött, rubin, brocade, harlequin, randigt, grått och paletå. Plaggskisserna har gjort mig galen, jag ser allt i Photoshop-lager. Hade en underbar dag. Soligt och varmt. Fick höra att jag ser ut Mia Farrow, man tackar, man tackar. Mot slutet av arbetsdagen kände jag mig riktigt trött. Satt mest och fnittrade för mig själv och gjorde konstiga tygstrukturer. Sista skissen var en paletå, en klassisk rockskärning, under rubriken "Pierrot — party". F mumlade om en brocade. Jag satt i tankar. Tänkte på Chuck Bass i Gossip Girl, denne fantastiska karaktär. När jag tittade närmare på skissen framför mig insåg jag att det var en rökrock tillhörande Chuck Bass som hade tagit form. F kom förbi och sa "men gud, den är fantastisk". Själv tycker jag den är ganska tacky, men sometimes fashion just happens!

F kom fram och frågade var jag köpt min "underbara kavaj"? Jag sa att det var H&M. "Nämen, fy!!", utbrast han och tittade på mig med avsky i blicken. Trots att han uppenbarligen var äcklad av mig satte han sig bredvid mig. Vi började diskutera Matthew Williamson för H&M, Marc Jacobs fästman som F tyckter är "hur läcker som helst" och ifall jackan på sidan två i herrguiden verkligen är en Raf Simons... Det var underbart. Vi skrattade rått åt en modeuppslag i Amelia och spydde galla över alla dessa virkade koftor i magasinen.

Jag trivs så himla bra på moderådet, det känns som att jag passar in och att de anställda tycker om mig. Jag har aldrig varit med om detta tidigare. Oftast tar det ett tag innan folk accepterar mig på arbetsplatser. De flesta tycker att jag är lite udda och inser först efter tag att jag är ok. Det är också första gången jag varit hemifrån och samtidigt kunna befinna mig i nuet och inte längta hem eller bort. Tror att detta har bättrat på min självkänsla lite. Det är lite skrämmande när man inser hur mycket man faktiskt vill ägna sig åt något. Jag vill verkligen jobba med modedesign. Undrar varför det är så svårt för mig att erkänna det? Kanske för att det inte anses vara "fint" nog inom kulturkretsarna, kanske för att jag alltid tvekat på hur mycket jag egentligen kan om det. Tvekat på om jag duger.

Mitt drömbord:

And all that jazz...

Tänk vad mycket man hinner med på en dag. Igår skedade jag med J, flög över Sverige, åkte buss, kollade the City marathon, sprang runt Skogskyrkogården som är med på UNESCO´s världsarvslista, gjorde sit-ups på en en annan kyrkogård och var på spelning på Berns. Totally fantabulous! Det var Quiet Nights Orchestra som hade sin relrease-fest. Min gamla skolkumpan P spelar i bandet. Träffade även J som hade rakat av sig sin mustage, instinktivt smekte jag hans rakade yta och insåg att så kanske man inte gör... F och hans flickvän M kom senare. Ölen kostade 57 spänn, galet!


Idag har jag färglagt, skuggat och gjort tygstrukturer på 10 plaggskisser i Photoshop. Har nog inte varit så koncentrerad förr. Första skuggningen jag gjorde var på en stickad, marinblå tröja. Lyckades få det att se ut som gigantiska lökringar. Just då tittade min handledare på skärmen, skrattade hånfullt och resten av kontoret kom farandes. Jag skämtade ivrigt på min egen bekostnad och vips! så blev jag riktigt omtyckt. Folk kom och pratade med mig, undrade var jag köpt mina fantastiska strumpbyxor (de är amazing) och ville höra lite göteborgska ordvitsar som jag levererade med bravur. Ett uppslag med lampor låg bredvid mig och jag konstaterade att hösten och vintern 2010s stora trend är "lysande design". Det var en självskriven succé.

Efter svettincidenten gick allt mycket bättre. Nu ansvarar jag för all färgsättning av plaggskisser. Inte för att honka mitt eget horn, men tuuut tuuuut! Dagen blev lång med massa möten och skanning av tyger. Jag gjorde extremt många missar i mitt photoshoppande, men gör man misstagen tillräckligt snabbt är den ingen som märker när man rättar till dem. Firade med att lägga undan den randiga klänningen på PUB, sista i sin storlek. Kom hem till tom lägenhet. Stekte fullkornspannkakor som jag åt med mosad banan och frysta hallon. Nyttigt och gott! I kom hem från jobbet och jag blev glad. Skönt att vara själv en stund, men inte för länge.Nu ska jag komponera morgondagens fashion statement. Tänker lila, svart och grått. Kanske lite klackar på det. Måste tänka ut lite ordvitsar också...

Dagens konst:

Beth Laurin, "Roligt i tuben", Slussens tunnelbanestation

Det blir en dag... på berget!

Vinet klämdes ur påsen och fällor gillrades för myrorna. Soldyrkandes låg vi under klarblå himmel och vinkade till passagerarna på Stena Line Jutlandica. Jo, men visst serru, det här är livet! "Och en dag min son", sa P-O och pekade ut mot Hisingen, "kommer allt detta att bli ditt".

Visst hoppas vi innerst inne att våra barn ska få uppleva en vin-picknick i goda vänners lag på berget vid Röda Sten en vårdag i april.

Imorgon reser jag åter till Stockholm. So long, goodbye...

Glad påsk

Tveksamma dräkter i skyltfönstret på Buttericks

25 grader, sol och kaffe på Doppio

QiGong i Slottskogen

Sommarens träningsfluga?

Bron i Uddevalla

Sjalen jag fick av mormor

Fina vänner

Vädret idag var underbart. Det kändes som vi satt i Italien när vi drack kaffet utanför Doppio. Med vi menar jag min vän J och jag. Fina, fina vän! Hundar spatserade förbi. Luktandes, nosandes och njutandes av våren. Allt var liksom perfekt.

Jag är så tacksam att jag har det liv och ungänge som jag har i Göteborg. Ibland behöver man resa bort och återvända för att verkligen känna den tacksamheten och lyckan i hela kroppen, även om man har varit medveten om dess existens sedan tidigare. En vecka i Stockholm räckte för att jag skulle längta efter kaffet och vännerna på Doppio, efter ölen på Andra Långgatan som jag var så trött på innan jag åkte och pojkvännens arm om mig i natten (som jag sällan tröttnar på). När längtan tillfredställdes blev det nästan en religös upplevelse (läses med humor). Missförstå inte, jag ser fram emot att åka till storstaden igen på måndag.

Publik ikväll. Återigen känslan av tacksamhet för alla underbara vänner. Ölen smakade gott och lokalen luktade dagen efter. Precis som det ska vara en fredagskväll på Andra Långgatan i Göteborg.

Åh, nej!

Göteborg. Vår! Nästan alla som fick höra att jag skulle vara i Sthlm under april sa "vad underbart att få möta våren i Sthlm!" Jo, våren i Sthlm har väl känts helt ok hittills, men nu när jag kom till Göteborg möttes jag av en fantastisk vårbomb som jag inte sett skymten av på östkusten. Dock medförde denna vårbomb en hel del problem.

Gick i Haga och njöt. Satte mig på en bänk och tog ett djupt andetag. Det djupa andetaget övergick i en hosta. Halsen kändes plötsligt så trång. Tänkte att jag måste inbilla mig, men munnen började bli svullen. OMG, pollen! Resten mig upp och gick i snabbast möjliga takt till akuten. Det var tur att det inte var långt, för väl framme ramlade jag ihop i receptionen. Jag fick en inhalator och de sa åt mig att ligga och vänta. Vänta... I tre timmar låg jag med min jäkla inhalotor och väste vid varje andetag.

Fick sprutor och lite tabletter. Sen blev jag hemskickad. Allt känns bättre nu, men man blir ju lite rädd. Trots att det är jobbigt när allergin sätter sig i luftvägarna är det bättre än när det satte sig i huden. Hela tonåren gick jag runt med stora, variga bölder i ansiktet och på halsen. De blev till stora köttsår. På morgnarna när jag vaknade satt halva fejjan fast i kudden och jag fick dra loss huden. Det var hemskt. Inte direkt någon höjdare för självförtroendet att se ut som en spetälsk flera månader om året. Inte heller kul när barn på akuten, apoteket och på stan började gråta när de såg mig. Usch...

Say what?!

Ståltrådsmobiler, makramé och organzabollar. Ja, det var min dag. Min handledare var inte på plats och jag fick instruktionen att hjälpa den andra praktikanten med slutförandet av inspirationsboken. Pollenallergi och en natts dålig sömn gjorde att jag redan va på dåligt humör, men att inte ha kontroll och inte vara tillräckligt insatt i guiden gjorde det hela ännu sämre. Jag tycker inte om när andra säger åt mig vad jag ska göra. Jag vill säga åt andra vad de ska göra. Faktumet att jag inte hade koll och var tvungen att springa till AP (andra praktikanten) hela tiden gjorde att jag kände mig som en liten flicka. "Vad ska jag göra? Var ska den va? Var är saxen? Usch, usch usch! AP suckade och tittade uppgivet på mig minst femtio gånger.

Hur som helst fick jag i uppgift att göra förslag till alla "fysiska" saker som ska sättas in i guiderna. De har alltid lite kul saker som man kan pilla på. Det hela innebar det att jag fick titta på utkastet och se vilka färger, material och vilken stil AW2010 domineras av, vilket faktiskt var ganska kul. Det resulterade i en väldigt lång shoppingrunda för att få tag på 1400 färgade stickor, 200 lösnaglar, lite tyger, bark, wellpapp, hampasnöre och pärlor i metervara. Jag gjorde fyra förslag till mobiler vilka jag blev riktigt nöjd med. Sakerna får inte vara för tjocka, man måste ju kunna stänga boken (nästan..). Jag tog till mina knopkunskaper och fixade något som liknande makramé, sen mindes jag syslöjden i femman när vi stickade mössor och gjorde en organzaboll precis som vi gjorde mösstoffsar. Vilken kompetens! Skämt åsido, det var inte en jätteutvecklande dag.

Åter till min sämsta sida: auktoriteter är inte min grej. Försök säga åt mig vad jag ska göra och du möter en blick som kan döda. Jag måste verkligen bli bättre på detta. Hur ska man annars kunna passa in på en arbetsplats innan man blir chef? Eller ska man bara satsa på att chefa och leda? Är jag ens bra på det? Pysslandet idag har väckt många frågor. Imorgon måste jag bita i det sura äpplet och inte explodera inombord varje gång nån säger åt mig att organzabollen ska vara mindre...

Underbara dag

Jag har hittat hem. Bokstavligt talat. Oh, my God! Högar av mode-, inredning- och konsttidningar, böcker från golv till tak. Alla som jobbar på Svenska Moderådet är jättetrevliga och de allra flesta är opretentiösa när det kommer till sin egen stil. Det känns avslappnat. Kaffemaskinen i köket producerar en doft som fyller hela det lägenhetslika kontoret. Väggarna är vitmålade, fönstren djupa och stora, gamla träplankor på golvet och många olika smårum. Jag sitter bredvid min handledare, F. Alla skrivbord har mac-datorer med plattskärm och i köket finns massa unika Marimekko-koppar.

Idag har jag fått jobba med inspirationsboken AW10 och herrguiden för trender AW10. Arbetet går ut på att sitta med tidningar, tyger, färgporver och naturmaterial såsom stenar, bark m.m. Man klipper, klistrar och gör massa collage. Ungefär som en vanlig kväll hos mig i Masthugget! F är en jätteduktig illustratör och gör mönstermodeller i Illustrator. Dessa ska jag bearbeta och färglägga i Photoshop i början av nästa vecka. Jag har fått gå ärenden till antikvariat, tyg- och inredningsaffärer och lämna tillbaka lånat material. Jag har träffat hur många hundar som helst, verkar som att varje liten butiksdam på Östermalm har en fyrbent kompis.

Det bästa idag var dock att jag fick göra tio färgförslag till 2010 års Majblomma. Sveriges barn ska få rösta fram en av de tio som då kommer att bli nästa års färgsättning! Varje förslag består av tre färger som jag fick kombinera utifrån moderådets färgkarta för 2010. Jag fick två riktlinjer: att inspireras av 70-talet och barnens egna förslag som de har gjort på Majblommans hemsida. Det var så fantastiskt kul! Tänk att man kan få betalt för att göra sånt som jag gjort idag... Det vore nåt, det.

Efter min underbara dag gick jag och provade klänningen jag kollat in på PUB och sen fikade jag med B på Svart Kaffe, vårt nya stammishäng. Jag älskar att B är i stan samtidigt som jag. Det känns så tryggt. Tröttheten kom vid 19-tiden på cafét och nu när jag sitter hemma hos I och L vill jag bara lägga mig och vakna upp imorgon för en ny dag på SMR.