Vädret idag var underbart. Det kändes som vi satt i Italien när vi drack kaffet utanför Doppio. Med vi menar jag min vän J och jag. Fina, fina vän! Hundar spatserade förbi. Luktandes, nosandes och njutandes av våren. Allt var liksom perfekt.
Jag är så tacksam att jag har det liv och ungänge som jag har i Göteborg. Ibland behöver man resa bort och återvända för att verkligen känna den tacksamheten och lyckan i hela kroppen, även om man har varit medveten om dess existens sedan tidigare. En vecka i Stockholm räckte för att jag skulle längta efter kaffet och vännerna på Doppio, efter ölen på Andra Långgatan som jag var så trött på innan jag åkte och pojkvännens arm om mig i natten (som jag sällan tröttnar på). När längtan tillfredställdes blev det nästan en religös upplevelse (läses med humor). Missförstå inte, jag ser fram emot att åka till storstaden igen på måndag.
Jag är så tacksam att jag har det liv och ungänge som jag har i Göteborg. Ibland behöver man resa bort och återvända för att verkligen känna den tacksamheten och lyckan i hela kroppen, även om man har varit medveten om dess existens sedan tidigare. En vecka i Stockholm räckte för att jag skulle längta efter kaffet och vännerna på Doppio, efter ölen på Andra Långgatan som jag var så trött på innan jag åkte och pojkvännens arm om mig i natten (som jag sällan tröttnar på). När längtan tillfredställdes blev det nästan en religös upplevelse (läses med humor). Missförstå inte, jag ser fram emot att åka till storstaden igen på måndag.
Publik ikväll. Återigen känslan av tacksamhet för alla underbara vänner. Ölen smakade gott och lokalen luktade dagen efter. Precis som det ska vara en fredagskväll på Andra Långgatan i Göteborg.
Kärlek!
SvaraRadera